Som förälder vill man inte göra någonting fel. I allt annat man företar sig här i livet så är det inte hela världen om något skulle bli lite tokigt, men i föräldraskapet så finns det ingenting annat än perfektion i sikte. Och ändå är det just som förälder som man förmodligen gör allra flest tokigheter i sina försök att lära sitt barn allt här i livet. Från rätt och fel till små saker som att äta med sked till....ja ni hajar.
Och ju äldre det där lilla personen blir ju svårare blir det. Det börjar någonstans när man kommer hem från BB och står handfallen och tänker "Vad gör jag nu då?", men efter ett tag har man vuxit in i sin nya roll och det känns som om man inte gjort annat än blandat Nan-flaskor, bytt blöjor och vyschat till sömns. Men just då, när man tycker att det går på räls, så bestämmer sig det lilla livet för att växa och skapa nya rutiner och utmaningar. Det börjar interagera i ett socialt samspel och det är nu det börjar på riktigt. Nu handlar det inte längre bara om att klara av ett antal vakenhetsmaraton och samtidigt behålla förståndet, utan om att så sakteliga lägga grunden för sitt barn att fungera med andra människor och med världen runt omkring sig.
Förhoppningsvis så kommer man nog i slutänden ändå långt på ett rejält mått kärlek när det blir lite tokeri tokera.
Det suraste äpplet just nu är att få stopp på Nova när hon gör saker som hon inte får. Exempelvis slår sin mamma i ansiktet eller hänger sig i gardinerna tills gardinstången till slut far ner med ett brak. När mamma säger "Nej!" eller "Aj aj!" så glittrar det i hennes ögon och hon tittar mig rakt i ögonen samtidigt som hon gör om samma sak igen med en mycket bestämd och sammanbiten min. Igen. Och igen. Gärna med en ännu större intensitet än innan jag sa ifrån. Och jag säger bestämt "Nej. Aj aj" och lyfter bort. Igen. Och igen. Allt medan jag i mitt inre undrar om det är alldeles tokigt och hur i hela fridens namn det är meningen att jag ska bära mig åt för att hon ska förstå och göra rätt. Att nej betyder nej och ingenting annat och att "nej" är allvar och inte lek. Barn borde komma med manual.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar