Renovering

Usch va jag är inkonsekvent i mitt skrivande. Men men, det har inte känts som om jag har haft tid att sitta ner och plita i lugn och ro. Det är så ibland. Det som mestadels har tagit upp tiden på sistone förutom barn och jobb är sovrumsrenovering. Från att ha varit ett skyffe, även benämnt "Det polska rummet" p g a de nissar som snickrade(?) ihop det för ett antal år sedan, är det nu förvandlat till vad som känns som en lyxsvit. Eller ja, snart i allafall. Det är tillräckligt klart för att den nya sängen skulle få flytta in i fredags och premiärsovas i på lördagmorgonen. Jag har med andra ord jobbat natt och fick inte annat än ställa sängen i sovrummet på fredagen, sukta efter kudden och sedan gå därifrån. Men snacka om att det var värt att vänta på när man fick krypa ner efter ett långt nattpass sedan. Nu är det "bara" fönster, trapphus, trappa och garderobsinredning kvar innan det polska rummet är förvandlat till svit a la MrP och MrsL. Härligt! Så medan vi snickrar vidare så får väl bloggen vackert vänta. Men lugn, snart är det ju klart och då ska jag nog ta och terrorisera er stackars läsare (om det finns några kvar) med månget inlägg igen mest bestående av min vanliga mun- och tangentdiarré. Så vänta ni bara! Det är ett löfte.      

Födelsedagen är avklarad.

Så då är jag nu enligt min legitimation hela 30 år gammal. Denna dag som jag nojat över rätt länge är nu passerad som om ingenting har hänt och jag insåg rätt snabbt att jag vaknade och var precis den samma som dagen innan. Bara det att om jag nu skriver min ålder så börjar den med en trea och inte en tvåa.
Födelsedagen spenderade jag på jobbet och i min säng. Nattjobb och sömn däremellan alltså. Middagen bestod i speghetti och köttfärssås och två födelsedagskort låg och väntade i brevlådan när vi tog in posten. En orkide stod och väntade på diskbänken från Mr P och ännu en orkide stod och väntade på jobbet från mina fina arbetskamrater. Blev allt lite rörd att de på jobbet akutsamlat till en blomma när de upptäckte att jag fyllde. Sedan var det inte mer med det. De som jag jobbade nätterna med undrade om jag var riktigt klok som spenderade min jämna födelsedag på mitt jobb och kunde väl inte riktigt förstå att jag inte alls var intresserad av att fira. Då uppskattar jag mer dom där lite mindre överraskningarna när man råkar bli ihågkommen. Som blomman och alla gratulationer på facebook. Sådant gör mig varm i själen. Så TACK!