Vart man än vänder sig på sistone så dyker den upp - bilden av det drunknade flyktingbarnet uppspolad på stranden. Och världen kraftsamlar för att hjälpa flyktingströmmen. (Och kvällstidningarna frossar i rubriker som ger mig kväljningar). Och det är ju bra, men jag kan inte låta bli att undra var alla dessa bestörta människor som nu kastar sig över telefonen för att sms:a flykt 100 har varit när alla andra barn har dött i krig, svältkatastrofer eller på flykt dag ut och dag in? För nej, det är inte bara det här döda barnet som omkommit under fruktansvärda omständigheter i världen. Det sker varje dag året om på så många platser på jorden, men dem SÅG vi inte på bild och alltså finns de inte. Så sms:a på, men sluta inte om en vecka när bilden inte längre är lika skarp på näthinnan och bry er om även dem ni inte ser.