Det senaste dygnet har fått den lilla mamman att nästan gå i bitar av oro. Nova ville liksom aldrig piggna till igår och på morgonen hade hon dessutom inte kissat under natten. Hon bara satt rakt upp och ner där jag satt henne och stirrade ut i tomma intet. Inget gnäll, gråt eller någonting. Hon bara satt. Sedan gick hon i däck igen.Timmarna sniglade sig fram och hon bara sov och sov och sov. Ringde 1177 och hoppades att de skulle ingjuta lite lugn i mig, men beskedet blev istället att jag skulle pytsa i henne en liter vätska under dagen och hålla koll på allmäntillstånd och blöja. Om det inte blev bättre eller om blöjan fortsatte vara torr så skulle vi åka in. Jag fick även numret till barnkliniken och jag behövde direkt kontakt med en barnsjuksköterska. Jaha, det där blev man ju inte direkt lugnare av. Så jag pytsade på med vatten och välling de korta stunder hon tittade upp och kände och stirrade i blöjan. Snacka om att jag var lycklig när hon äntligen hade kissat.
Det enorma ansvar man har som förälder kändes helt plötsligt överväldigande. Att bara kunna lita till sina egna beslut och hoppas på att de skulle vara rätt kändes tungt. P var på jobbet och inte så mycket att stödja sig på just för den skull. Tänk om jag tar fel beslut? Ett par lugnande telefonsamtal med mamma gjorde att det kändes lite bättre. Is i magen...is i magen.
Frammåt sen eftermiddag kväll någon gång så vände det helt plötsligt och hon piggnade till avsevärt. Hon var t o m hungrig och jag dristade mig till att ge henne en burk blåbärspuré, som senare resulterade i ytterligare diarré men ändå... Idag är allt som vanligt igen och jag kan andas ut. Tänk att man kan bli så fruktansvärt orolig p g a en magsjuka...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar