Uttråkad...

Idag är en sån där tråkig dag när det kryper i kroppen och man är gruvligt uttråkad men man orkar ändå inte ta sig för något. Rätt skruvat egentligen. Gick ut och skyfflade undan de värsta snövallarna från utfarten på förmiddagen och åkte lite pulka med Nova, men sedan tog det stopp. Nu har jag ju i ofs lovat mig själv att jag ska hålla mig lite stillsam tills förkylningen är ett minne blott, men det är ju bara såååå tråååååkigt. Fast det vore ju en fördel om jag visste vad jag ville göra också. Jag känner mig lite som en treåring som står och rycker sin mamma i kjolen och gnäller över att det inte finns något att göra. Oavsett hur många förslag som det lilla risgrynet sedan får på aktiviteter så är det ändå inget som duger. Man är liksom bara allmänt grinig och kinkig.

Nova är hängig och sover mest idag, så man kan ju inte göra allt för stora utsvävningar. Hon är bara allert korta stunder och sedan sitter hon och ser alldeles hålögd ut igen med stora mörka ringar under ögonen. Det verkar inte bättre än att även hon håller på att bli sjuk igen. Önskar så att denna evighetslånga vinter ska vara över snart och att vårfloden tar alla virus, bakterier och influensor med sig. Dom pratar på nyheterna om växthuseffekt och global uppvärmning, men det verkar inte gälla här. Det blir nästan komiskt när dom pratar om detta klimathot medans termometern envist visar på ett antal minusgrader och snön vräker ner. Det kan inte vara tvärtom att det är en ny istid på väg? Isåfall så är jag mer med på noterna. Ja ja, allt har sin tid och vintern har väl sin antar jag. Nu ska jag hitta på något vettigt...eller åtminstonde försöka...