Snacka om att man längtar efter våren nu. Det är ungefär samma känsla som när man har varit utomlands i ett par veckor och börjar längta hysteriskt efter knäckebröd och potatis. Snålvattnet rinner liksom. Tänk när man slipper tofflor, halsdukar och mössor igen. När man kan gå ut barfota, fåglarna kvittrar i jakt på en partner och körsbärsträdet blommar. När Nova kan få utforska gräsmattan och spana in alla småkryp och fjärilar. Åh vad du kan få komma nu vår!
Varför bor vi i detta iskalla land? Jo, jag vet, jag sa det ju själv. Annars så längtar jag ju snart efter det där knäckebrödet och allt annat toksvenskt som är hemma för mig.
I natt visade termometern -29,8 grader och när vi klev upp klockan sju så var det knappt att jag tordes titta på termometern i köket. +12 grader...innomhus... Planerna för att tilläggsisolera huset till sommaren börjar ta form, man är ju aningen inspirerad om man säger så. Känns lite tuffare att ta tag i sådana jätteprojekt nu när man har en liten stjärna att se efter samtidigt, men det ska väl gå bra. Mormor och farmor ställer förhoppningsvis upp med lite marktjänst så man får lite gjort. Fasaden ska få byta färg från faluröd med inslag av flagnande rödaktig plastfärg till vit med gråa knutar när vi ändå är igång. Det kommer att bli en rejäl ansiktslyftning och förhoppningsvis blir kommande vintrar betydligt behagligare.
Nova börjar så smått att förvandlas till en marodör nu när vi inte har kunnat vara ute p g a kylan. Det märks tydligt att hon numera behöver lite mer stimulans om dagarna än tidigare. Det blir skönt när juluppehållet är slut på saker som öppna förskolan och babyrytmiken så vi får åka och umgås lite med andra barn ett par gånger i veckan.
Av någon anledning har hon skaffat sig någon sorts fetisch för tyg och hänger som en liten apa i tvätten på torkställningen, gardinerna, kökshanddukarna och allt annat som hänger inom räckhåll. Igår hade jag tvättat ett antal maskiner och det hängde tvätt i princip överallt. INGEN bra ide'... Sambon och jag övar flitigt på frasen "Aj, aj", men utan något vidare resultat. Man möts bara av ett stort busigt leende innan hon plöjer vidare mot nästa gardinlängd. Man blir lite orolig att hon ska lyckas riva ner någon blomkruka över sig eller så när hon river och sliter i panelerna.
Igår upptäckte hon hur roligt man kan ha med min pilatesboll, så den håller henne sysselsatt långa stunder. Det bästa är om man studsar lite med den också. Då lyser det i ögonen av spänning.
Imorgon blir det en vända till min svägerska så då lär kusinerna trötta ut henne lite grand och jag får bubbla lite skit och sörpla lite kaffe. Två flugor i en smäll, det kan ju inte bli bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar