tisdag 5 juli 2016

Vännen från apoteket

Skulle ju kanske berätta att det finns en vän i mörkret. Hennes namn är Atarax. Hon får min ångest och oro att dämpas och hon får mig att då och då orka lite mer än vad jag gjort utan henne. Igår tog hon mig hela vägen till dammsugaren och moppen. Dagen före tog hon mig ner i tvättstugan och ordnade rena kläder. Hon är vänlig fru Atarax, men hon gör mig lite luddig i huvudet och en aning småborta. Men det får hon göra, så länge hon får den svarta handen att släppa taget en smula. Lätta greppet tills det mer är kraften av ett handslag. Jag trodde aldrig i mitt liv att just jag skulle behöva ta till en sån vän, men ibland måste man vika sig under sin egen förlust och underkasta sig den medicinska lösningen. När ingen annan väg finns kvar att gå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar