Jag är ambivalent. Å ena sidan vet jag att ingenting blir bättre av att låsa in sig och stirra i väggen, å andra sidan känns det enormt tröttande bara att tänka tanken på att ta sig ut.
Men i helgen ska jag iväg på roligheter. Har varit på väg att backa ur ett antal gånger nu, men har bestämt mig för att nu jävlar får det vara nog. Nu ska jag ta mig ut och möta verkligheten utanför. Se världen röra sig och möta människor. Så Västerås, look out, here I come!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar