God fortsättning!

Så har jul och nyår passerat. Man laddar långt innan jul med julklappsinköp och planering och så när den väl kommer så är den över på en blinkning. Lika så skönt det kanske med tanke på att jag tröttnar rätt fort på tomtar, glitter och julgardiner. Det är så mysigt att plocka fram det varje år, men lika skönt att få plocka undan det igen efteråt. Det blir en viss överdos av glittrigt plotter. Behöver jag nämna att jag idag plockade bort allt juligt förutom granen och ett par stjärnor i fönstren...

Julen blev fin och Nova tror fortfarande stenhårt på tomten, trots att han märkligt nog dök upp två gånger. Först hos mormor på lördagen och sedan här hemma på själva julafton. Ögonen riktigt lyste när mannen med det stora skägget klev in och därmed var hennes lycka total.
Nyåret firades med trerättersmiddag här hemma. Jag och MrP såg fram mot oxfilén och Nova mot den utlovade glassen. Allt som det ska vara med andra ord. Tim har såklart mest sovit sig igenom hela spektaklet och fortsätter att växa så det knakar. På BVC igår hade han lagt på sig ännu ett drygt halvkilo på två veckor och börjar väl mer likna en köttbulle än något annat. Han är nu 51 cm lång (mot sina från början 44cm) så även där drar han iväg i rask takt. Tyvärr kräks han kaskader och det har blivit allt värre under den senaste veckan. Kanske är det för att han börjar bli mer nyfiken på sin omvärld och därför också inte bara ligger stilla efter en måltid utan sprattlar och alltså kräks kräks kräks. En del magknip har också dykt upp så nu är Minifom och magroppar inhandlade. Jag vet inte om jag tror så mycket på Minifomet, men det skadar ju inte att ge och leva på hoppet i allafall.

Det har varit skönt att vara hemma hela familjen över helgerna, men på måndag rullar allt igång igen. MrP drar igång jobb och Nova ska på dagis. Jag hoppas att det kommer att bli lättare att lämna henne nu än vad det var före jul. Jag tror i allafall att hon längtar efter sina dagiskamrater nu efter närmare tre veckor på hemmaplan med bara halvtrista föräldrar att leka med. Då och då försöker hon även leka med sin lillebror, men han ger ju inte mycket till respons precis så hon tröttnar ganska fort. Även jag ser fram emot dagisstarten eftersom jag då kommer att få chansen att umgås med bara Tim några timmar i veckan utan att hans storasyster svartsjukt ska spela upp varje gång jag tar i honom. Svartsjukan ja... Den har visat sig allt oftare och tydligare sista tiden och MrP och jag gör vårt bästa för att Nova ska få så mycket uppmärksamhet som möjligt. Trots det demonstrerar hon flitigt om någon av oss sitter med hennes lillebror. Det är påfrestande för oss alla kan jag lugnt påstå.
Vi försöker också göra vårt yttersta för att hon ska känna sig precis så outtömligt älskad som hon är. Hon visar tydligt att hon har ett behov av det genom att kramas och pussas ideligen och bli jätteledsen om hon någon gång skulle missa att krama någon av oss om någon åker hemifrån en liten stund. Det känns som att hon är rädd att förlora sin plats i våra hjärtan och jag önskar så att hon kunde förstå att det aldrig någonsin skulle kunna hända. Men det kommer väl. Vi får bara göra vårt bästa helt enkelt och låta tiden ta hand om resten.

Nu vill jag bara önska alla bloggläsare där ute i cyberrymden en god fortsättning på det nya året! Nu ser vi till att göra det här året till vårt livs hittills bästa! Det ska i allafall jag göra.