Något har hänt som jag väl aldrig trodde skulle ske; vi har inhandlat ett löpband. Eller nja, promenadband, men ändå. Och det märkligaste av allt är att jag omgående blev förälskad. Att få stå där och trampa och lyssna på musik blev en alldeles egen stund trots att barnen är omkring mig och de förinställda intervallerna är precis lagom för att man ska orka kämpa sig i mål, men inte mer.
Orsaken till inköpet är MrPs mål att rasa 15 kg i vikt till sin födelsedag och jag är inte sen att haka på. Inte med viktnedgång, för det behöver jag inte, utan för att komma i form igen. Jag har inte tränat på fyra år nu och tiden tillsammans med två graviditeter har satt sina spår. Så nu har jag rivstartat med 2x30 minuter på bandet och träning med fria vikter där emellan. Och det kändes fantastiskt! Frigörande på något vis. Och fast kroppen var slut så ville jag inte sluta. Jag ser fram mot morgondagens planka och halvtimma på bandet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar