Rävskabb och solsken

Den här dagen startade allt annat än bra. Nova vaknade alldeles för tidigt (enligt min mening) och var på rätt taskigt humör. Jag förpassade mig upp och slog på nyhetsmorgon och hann bara höra programledaren säga just "God morgon" innan allt blev svart. Sådär ja, då var det strömavbrott då och jag har vare sig hunnit fixa det livsviktiga morgonkaffet eller den ännu viktigare morgonvällingen. F-n.
Väntade en stund innan jag ringde till elbolaget där jag fick beskedet att strömmen beräknades vara tillbaka klockan 10. Tack för den. Vad ska jag hitta på till Nova nu då? Toksöt yoghurt och limpsmörgås fick det bli, trots att hon är för liten än för en sådan morgondiet. Men vad gör man när skruttan är tokhungrig och det är fyra timmar tills elen ska vara tillbaka. Hursomhelst så fortsatte jag morgonen med ett telefonsamtal till vetrinären med anledning av hundens klåda och såriga nos.
"Rävskabb", blev svaret. "Vi har ingen tid förrän på måndag så det är tratt på som gäller så han inte kliar sönder sig totalt."

"Jaha, tack då" svarade jag och drog en djup suck. Nu får den här dagen allt vända till det bättre. Och visst gjorde den det. Hela dagen har spenderats ute i solskenet med undantag för lunchen. Kaffe och och mellis har inmundigats vid dammen och vi har njuuuutit. Tänk vad skönt det är att kunna vara ute en hel dag och inte vara förpassade in till eldning och iskalla golv. Nova törs ta allt större svängar ut i stora vida världen, d v s gräsmattan, för att inspektera pinnar och torra löv och jag står bredvid och undrar än en gång vart tiden har tagit vägen. För ett år sedan buffade hon mig på revbenen och jag undrade vem det var som ville göra sig påmind. Life is goood. 

Jag vill aldrig mer ha vinter! Kan någon vara snäll och påminna mig om det när jag står och längtar efter snö i höst så är jag tacksam.