Snön har fortsatt att vräka ner under dagen och blåsten har gjort det fullständigt oframkomligt. Trappan till ytterdörren existerar inte längre och det gör inte heller den skottade lilla stig som vi envetet skyfflar fram för att hundkraken ska kunna ta sig ut och kissa. Det tar ungefär fem minuter så ser man inte längre att någon varit där och rört snön. Det är det sjukaste jag varit med om i väderväg. Med hästlängder!
Radion har fått stå på hela dagen eftersom de utfärdat en klass två varning på eländet och det kan ju vara bra att ha lite koll på läget då kanske. Tack och lov har vi haft ström i allafall så inne är det varmt och mysigt. Tänk, nu har jag fått uppleva hur det är att bli insnöad!
Att försöka ta in ved är ingen lek när man knappt tar sig till vedboden längre. P kommer släpande på några klabbar.
Nova bestämde sig för att ha den stora utvecklingsdagen idag. Hon började med att lära sig vinka, så nu sitter hon glatt i sin matstol och vinkar åt mig mellan tuggorna. Därefter tog hon tag i krypandet. Hon har krupit små minibitar förut, men sedan har hon blivit frustrerad och lagt ner projektet, men nu lossnade det på riktigt. Snabeldraken var ju så himmelens spännande att krypa blev ett måste och vips så hade hon tagit sig ett halvt varv runt huset. Som pricken över i så lärde hon sig att sätta sig upp själv. Har hon smygövat på nätterna eller vad är det frågan om? Underbart är det i allafall och hon strålar av lycka för varje ny utmaning hon klarar av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar