Välkommen till Bikupan

Så har vi då hälsat på på Novas dagis för första gången. Nästa vecka börjar inskolningen på riktigt och det känns helt ok nu. Nova blev jättearg när vi skulle åka därifrån idag och det är ju alltid ett gott tecken. Jösses vad hon krånglade för att slippa bli fastsatt i bilbarnstolen.

Personalen verkar över lag jättegullig och Nova visade inga tecken på blyghet utan plöjde rakt in bland leksaker och barn. Det var väl bara snusmumriken som fortsätter att ge ett inte allt för positivt intryck. Men man kan ju inte älska alla här i världen och för min del får det vara hur det vill så länge hon är bra med barnen. En liten tanke är dock hur viktigt det första intrycket ändå är. Att känna sig välkommen och positivt bemött är jätteviktigt för hur den fortsatta relationen kommer att se ut. Något vi diskuterat många gånger på mitt eget jobb och som jag nu verlkigen kan se vikten av ur ett annat perspektiv.  

Nu sitter jag här med en lunta med papper som ska fyllas i och har till uppgift under veckan att köpa nya gummistövlar och en regnjacka samt namnmärka kläder och skor. Det är minsann inte bara att börja på dagis.