Jag kanske skulle skriva några rader om helgen som varit. På lördagen var vi på bröllop. Ett riktigt bröllop med kyrka, präst, bröllopsmiddag och allt sådant som vi själva valde bort. Ganska lustigt på något vis. Just nu liksom.
Det var A från föräldragruppen som skulle stå brud och lite förundrad över min egen reaktion så kunde jag inte låta bli att fälla en tår under vigselakten. De var ju så fina! Och inte minst barnen i familjen i sina små kravatter och smokingar. Mellansonen fick vara ringbärare och det lös om honom hur stolt han var över sitt viktiga uppdrag.
Efter vigselakten blev det en vansinnigt god middag bestående av mördegsinbakad västerbottenost med skagernröra, helgrillat rökt vildsvin med potatisgratäng toppat med diverse goda tillbehör och som avslutning en vit chokladpannacotta med björnbär och hallon. Känner mig manad att nämna menyn eftersom det var bland det godaste jag ätit på länge.
Eftersom att mamma var hemma hos oss och passade Nova så avvek vi dock efter middagen. Vi längtade båda efter vår lilla skrutta och med tanke på hur ilsken och prövande hon varit dagarna före så fanns en viss oro där för att hon skulle ha kört slut på sin mormor. Väl hemma visade det sig att hon skött sig exemplariskt, redan somnat och mormor var glad. Pust.

På söndagen bar det av mot Järnboås. Av alla ställen på jorden. Visserligen en mycket vacker plats, men med ett läge som nog bäst kan beskrivas som mitt i ingenstans. Hursom så var det Larsmäss som stod på schemat och eftersom de i år firade jubileum så satsades det extra på barnen. Nova spanade lyckligt in hundar, hästar och kaniner innan det var dags för hennes stora favoriter: Mora träsk. Hon kan lyssna på dem i all oändlighet, men tyvärr så var hon lite för trött när det väl var dags så tålamodet tröt mellan sångerna.
Jag undrar vad det är med just Mora Träsk som kan trollbinda små barn så. Enkelheten? Kanske. Hur som så var det en mysig dag för hela familjen och ett alldeles utomordentligt sätt att avsluta semestern.