Semesterplan

Jag kan inte påstå at jag riktigt känner igen mig själv numera. Jag befinner mig liksom som i en bubbla och hänger inte riktigt med när människor omkring mig vill mig något. Disträ är väl kanske det rätta ordet. Eller? Skyddsmekanismen att liksom stänga av när livet känns lite mycket vill göra sig påmind, men just nu har jag inte tid att lyssna. Ett litet tag till gäller det att hänga i innan jag går på semester och ska ägna mig åt saker som sol, bad, lite vedstapling och en hel del panelmålande. Oj vad jag ser fram emot det. Jag tänker låta tankeverksamheten gå på sparlåga och ägna åt minstonde de första semesterdagarna åt att vara totalt antisocial. Bara skruttan, maken jag och en panelhög. Herregud va skönt!