På väg mot gökboet?

Nu har nedräkningen börjat. Av timmar till semesterns första dag alltså. 07:15 på onsdag morgon går jag på den så efterlängtade ledigheten. Men så idag när jag mest gick runt och väntade på att klockan skulle gå så att Nova och jag fick rulla mot staden och "mojmo" som ska barnvakta nu när jag jobbar undrade jag så vad jag skulle använda den där semestern till. Nova och jag är lediga, men inte Mr P som med nystartat företag enträget får knoga på hela sommaren. Så familjeplanerna blir inte så många som jag skulle önska.
Några få timmar utan måsten eller minsta lilla inplanerat göromål och jag kände mig uttråkad och rastlös. Men hallå! Här har jag tjatat om denna semester och hur mycket jag behöver den och så när den äntligen närmar sig så undrar jag hur vi ska fylla dessa 4½ vecka utan att gå i taket av leda och rastlöshet. Inte så att jag tycker att jobbet i sig lockar nämnvärt nu när solen skiner och allt det där, men det är ramar och tider och ja ni vet. Nova tjatar mest om dagis, "lillis" (mellis på dagis) och favoritfröken "Nena" och verkar inte alls vilja ha sommarlov. Varje gång vi passerar dagis, vilket vi gör varje gång vi lämnar hemmet, så ylar hon lyckligt "SÅÅÅÅÅÅ! Dagiiiissss!" och tycker att vi ska vara framme. Självklart är det suveränt att hon trivs på dagis, men nu ska vi ju ha sommarlov och semester och det är Roligt! Och där med basta!
Vad är det för fel på oss? Ibland undrar jag... "Koko"sa göken...

Förresten deklarerade Nova bestämt vad mamma gör på jobbet idag så jag borde inte alls vilja ha någon semester: "Mamma jobba. Mamma åka motocyyykeln. Joligt!!!!" (För den som är dålig på barnspråk så är R en helt galet svår bokstav som byts ut mot J när så behövs.) Tänk den som ändå hade motorcykelåkande som yrke. Det vore grejjer det.