"Köp Situation Stockholm till förmån för Örebros hemlösa! Endast 40:-". Mantrat repeterades om och om igen och jag tänkte för mig själv att jag skulle köpa en när jag kom ut igen. Något med denna unge man slog mig som bekant, så på min väg genom affären gick jag och klurade på var jag mött honom förut. Han såg ut att vara en ganska trasig människa med alldeles för mycket droger cirkulerande i sitt system, men inte speciellt skitig. Ren, men hög som ett höghus och uppenbarligen en av stadens hemlösa.
När jag kom ut igen gick jag fram till honom och bad att få köpa en tidning. Fortfarande gnagde tanken att jag kände igen den här människan och på nära håll när jag mötte hans blick insåg jag att den sönderdrogade hemlösa personen var en av mina gamla klasskompisar. Han tycktes inte känna igen mig och på sitt drogfladdriga sätt önskade han mig en fortsatt bra dag och bubblade vidare om regn och vind samt sitt mantra om att köpa en tidning av honom.
När jag satt mig i bilen undrade jag om jag inte kunde eller borde göra något mer än bara köpa en sketen tidning av honom, men la istället i Drive och rullade mot jobbet tillsammans med olustkänslan.
På vägen funderade jag över vem han varit när vi gick i plugget. En snäll och vänlig kille som alltid ställde upp om man behövde hjälp med något. Mycket musikalik med gitarr som sitt huvudinstrument och jag minns att man rent instinktivt tyckte om honom. Han utstrålade värme och lugn. Idag utstrålade han allt annat än lugn. Han hade förvandlats till en trasig och orolig själ. Han stod där som en levande reklampelare för IOGT-NTO eller vad du vill mot droger och missbruk. För utan dem hade han varit någon helt annan idag. Jag vet inte vem efter över 10 års tid, men i allafall inte den han var idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar