Trött men lycklig

Jag sitter på jobbet och för en stund är allt tyst och lugnt. Mina uppgifter för natten är mer eller mindre klara och jag passar på att slå ner ändan en stund. Jag törs inte sätta mig i någon skön fåtölj eller liknande för då kommer tröttheten att göra sig allt för påmind. För jag är trött. Fruktansvärt trött.
Hela den här veckan har varit ett enda kaos känns det som. Det har varit oroliga nätter, tidiga mornar, stress och en väldig massa arbetspass. Och det enda jag önskat mig är att få sova. Länge och ostört.
Eller nej förresten, jag har önskat mig lugn och ro. Att få tillbringa tid med mina kära utan tider att passa. Utan att behöva undra hur man ska orka med jobbet nästa kväll för att man sprungit upp och ner för att trösta en hel natt. Utan att behöva hasta iväg till dagis eller arbete. Bara få vara och ta det som det kommer.

Men den sista tiden har inte bara varit stressig, trött och negativ. Den har varit vansinnigt rolig också. Nova lär sig nya ord för varje dag som går och är inte tyst i en sekund. Hon är en glad liten skrutta som går runt och donar och talar från morgon till kväll. För det mesta har hon ett leende på läpparna och inte ens när hon slår sig kommer längre speciellt många tårar. Istället säger hon bara "Ramdra" (Ramla) och knatar vidare, stolt över att kunna berätta vad hon just gjort. Hon berättar för mig att pappa kör trucken "Pappa drrrr" och att elementet i hennes rum är aj aj. Och jag ler och lyssnar. Lycklig.

Snart snart får jag åka hem till man och barn och hålla om dem båda en stund innan jag säger god morgon till dem och sedan god natt för att sova mig igenom dagen. För än har jag 25 timmars arbete kvar innan jag har en ledig dag.