Allt som oftast så kommer folk fram till mig och påpekar det för mig uppenbara; "Vad söt hon är!" Jag är hennes mamma och kommer alltid alltid alltid att hålla med, men när kommentaren kommer så vet jag inte ritkgt vad jag ska säga eller göra. "Öhm...ja visst är hon" eller "Öhm..tack!" är vad som slinker ur mig.
Ännu värre är det om någon skulle råka ge mig som person en komplimang, Vad fasen ska jag göra då då? Hmm... "Öäuhm...tack.." eller "Är du synskadad??? (om det nu skulle vara utseendet det gällde)"
Varför är det så förbaskat svårt att ta en komplimang i detta avlånga land?
Vi lär oss tidigt att det inte är ok med något annat än jantelagen och därmed basta.
Någon sa vid något tillfälle att "Du måste sluta säga till Nova att hon är söt när hon förstår vad du säger". Jaha och varför då? Om hon nu skulle råka vara söt eller för den delen det finaste för mig, varför ska hon inte veta om det? Nej för ingen är bättre än någon annan och gud bevare den stackars människa som själv tror sig vara söt eller smart och ännu värre ger uttryck för det.
Om man nu inte får tycka sig själv vara bättre än någon annan så borde folk vara förbjudna att ge komplimanger också för då vet man ju inte hur f-n man ska hantera dom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar