Livet före barnen

Häromdagen valde Nova att äta sina fredagstacosar hos grannen istället för hemma. Så där satt MrP och jag ensamma vid köksbordet med våra tortillias medan Tim tog en lur och det kändes alldeles tomt och helt och hållet fel. Så tänkte jag att det ju alltid var så här innan barnen kom. Bara MrP och jag. Vad var meningen? Jag kan inte minnas vad vi gjorde med tiden innan våra små hjärtan. Vad pratade vi om? Vad ägnade vi kvällarna åt? Jag har ingen aning. Eller nja, det har jag väl kanske, men det är bara det att det idag ter sig helt meningslöst att spendera livet utan barn. Det är märkligt och fantastiskt hur livet, tanken och jaget kan förändras genom det mirakel som kallas barn.