onsdag 21 november 2012

Skitvecka!!!

Den här veckan går inget vidare. Måndagen mådde jag som bekant pyton och Nova hade massor med energi vilket inte är någon bra kombo, igår åkte jag till barnmorskan vilket visade sig vara på fel dag och idag har jag grälat med Nova hela morgonen och till slut lämnat ett storgråtande barn på dagis eftersom hon inte alls ville gå till skogen. Orsaken är förmodligen att hon hörde förra veckan att fröknarna ringde efter mig när hon var ledsen, men jag missade samtalet och kom alltså inte och hämtade henne. När jag upptäckte att jag missat samtal från dagis och ringde upp hade det vänt och vi trodde att det var frid och fröjd, men det var det alltså inte. "När jag var ledsen kommer inte mamma hämtar mig", var hennes kommentar både igår och idag inför dagislämningen. Och jag försäkrar om och om igen att mamma alltid kommer och hämtar henne. Det skär i hjärtat att höra att hon inte litar på att jag alltid finns där. Så idag grät jag när jag åkte hem, med mobilen aldrig längre än en meter ifrån mig. Jag undrar vad det gör mot henne när jag stöter bort henne för att lämna henne trots att hon är ledsen och inte vill. Fröknarna rådde mig att gå trots hennes tårar, men det kändes inte rätt. Det vill jag inte göra om. Usch usch usch!

Om en knapp timma ska jag göra ett nytt försök att komma till barnmorskan på rätt dag och tid. Idag går jag in i 38e veckan och bebis är helt klar. Nu är frågan bara vilken dag han tänker komma. Tänk att vi har kommit ända hit och att vi snart är tvåbarnsföräldrar. Skräckblandad förtjusning är väl orden som beskriver känslan bäst. Barnmorskan och jag ska skriva en sammanfattning idag och mina önskemål inför förlossningen. Sen kan han få komma, för nu vill jag kunna sova utan att vakna av halsbränna och illamående, kunna sköta hemmet utan värk i höfterna och äta mögelosten som jag längtat efter i nio månader. Vem är du där inne som bonkar på mina revben och min magsäck? Hur ser du ut? Hur är din personlighet? Mamma är nyfiken!!! En aning skev mage när han rör sig har jag....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar