Jag sitter hemma och vabbar idag. Stavas det så? Vet inte, men ni fattar nog vad jag menar i allafall. Nova har huvudet fyllt av snor och en nattlig hosta som kan ta musten ur vem som helst. Stackars liten. När man inte är större än en frukostflinga så kan man inte hantera tröttheten som följer särskilt bra och det är gott om mammighet, ilska och tårar just nu. Det är inte lätt att vara liten.
En liten sväng måste vi dock lämna hemmet idag eftersom jag har en tid på kirurgen för taxörekontroll. Penicillinet har väl ingen vidare verkan annat än på min mage tror jag. Däremot gjorde förra veckans akupunkturbehandlingar underverk. För den som är intresserad så är det bara att knata in på: http://www.jornebo.se/ Kan bara referera behandlingarna som magi. Kineserna tycks vara betydligt smartare än dagens moderna medicin i det här avseendet i allafall. Några timmar efter första behandlingen hade rodnaden försvunnit med mer än hälften. Slå det om ni kan kirurger!
Men jag ska trots detta knata iväg till de skalpellförseddas hemvist. Inte för att jag tror att de kommer vilja karva i mig just idag, men för att försöka få finnas kvar i deras rullar så man slipper försöka snirkla sig igenom akutmottagningar och vårdcentraler i jakt på behandling som faktiskt hjälper nästa gång. För jag har gett upp hoppet om att just den här gången skulle vara den sista som det blir basseluskinfesterat. Vi får väl se vart det landar.
För att tala om något trevligare så tror jag bestämt att våren har kommit på besök den här veckan. Fåglarna kvittrar och det känns ljummet när man sticker ut näsan genom dörren. Härligt!!! Jag längtar så efter att få vara ute utan bökiga overaller och vantar som bara blir blöta och vill ramla av. Att åter få spana in spindlar, sniglar och fjärilar med en förundrad liten skrutta. Snart så!
Tänk att de små alltid tycks spana in just allt som är smått här i världen. Fokus hamnar på den lilla lilla myran som kämpar sig fram i gräsmattan eller något annat som jag själv garanterat skulle ha missat om det inte vore för de små barnaögonen. Det tackar vi för! Ibland är det inte helt fel att flytta fokus till det lilla istället för allt det stora tror jag. Man lär av sina barn :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar