måndag 27 september 2010

Det blir alltid värre frammåt natten

Nu har jag avverkat ett par nätter på jobbet igen och med allt för mycket sömnbrist och en knepig förkylning så har jag väl haft bättre dagar. Nova har skrikit som en besatt hela helgen och Mr P har kämpat för att få henne nöjd och glad så att jag skulle få min sömn. Tyvärr misslyckades alla försök. Igår ville jag dessutom upp lite tidigt för att åka på Kopparbergsmarken med familjen. Jag tog mig inte riktigt upp när jag tänkt, men vi kom iväg och hade en kall men trevlig eftermiddag tillsammans. Ett par raggsockor blev inhandlade till Nova, men i övrigt så var det samma skit som det alltid är på marknader och därmed förblev summan i plånboken intakt.
På kvällen blev det totalstopp i avloppet i köket, så dagens uppgift blir att inhandla en vaskrensare för att förhoppningsvis få loss proppen ikväll. Mitt kök stinker avlopp och jag kan inte använda vattnet där så jag hoppas innerligt att det kommer funka.
Själv kommer jag att befinna mig på ett fackmöte om nattarbetares arbetstider, arbetsmiljö och scheman ikväll. Ska bli intressant att höra vad det gäller mer exakt. Man hör på jobbet hur det bubblar under ytan av förhoppningar om att det äntligen ska bli förändringar i vår organisation. Ingen av oss orkar egentligen arbeta på det sätt som våra scheman ser ut idag och en trötthet ligger som en tung filt över alla nattjobbare. Hur kan det t ex vara möjligt att man som nattarbetare har tio kvällspass och bara fem nätter på en månad? Eller att arbetsplatsträffarna blev schmalagda så att man nu ska vara på jobbet mellan 14 - 16 för att sedan komma tillbaka och göra att nattpass klockan 21? Där rök min vila...  Att man har samma antal arbetspass när man jobbar 65%, 75%, 80% och 100% ? Det enda som skiljer är antalet kvällspass och längden på dessa. Sedan toppar vi det hela med arbete varannan helg. När ska man få vara lite med sin familj också? Nej, rena nätter, tre av fem helger och arbetstidsförkortning tack!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar