Det kliar i mina boa-fingrar just nu. Jag vill montera spjälsäng och bädda med små små sängkläder, men jag försöker att lägga band på mig själv. Det är 10 veckor kvar och jag ska jobba i två till. Det vore inte klokt att rota runt på vinden och kånka runt på lådor och möbler så länge jag ska orka lyfta patienter. Städningen för två dagar sedan känns fortfarande i höfterna och det säger mig att jag måste ta det lilla lugna. Men jädrar vad det kliar.... Min första lediga dag ska jag dyka ut på vinden och rota runt, för då gör det inte så mycket om jag blir liggande som en padda på soffan ett tag sen. Den stunden får vi väl ägna åt lite stillsamma aktiviteter Nova och jag. Pussla och pärla pärlplattor funkar utmärkt från soffan så det blir säkert bra.
Apropå Nova så har hon nu knäckt gåtan hur barn kommer till världen. Hon har sagt hela tiden att bebisen ska komma ut ur naveln. Ganska logiskt - ett hål in i magen där bebisen ligger och där den lilla mamman dessutom satt en piercing i form av en dragkedja. Men nu har någon av hennes dagiskamrater upplyst henne. När jag klev ur duschen för ett tag sedan så pekar hon på mina nedre regioner och säger:
"Där mellan dina ben ska bebisen komma ut mamma. Ur snippan!" Ja det var ju bara att hålla med om att så ju faktiskt är fallet. Men så klurar hon en kort stund och säger: "Men mamma! Blir det inte bajs på den då???"
Älskade unge, vad svarar man....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar